Ni vet det där med Facerape? Det är såååå mycket dinosaurie över det. Sådana gamla benrester kan man vara utan. Benrape däremot, där har vi något förbenat trendigt:
Jepp. Blev tillfälligt be(n)stulen på lite kroppsdelar av mitt kvällssällskap igår (fanns en knäskål med också, som jag missade att fota*). Men va fasen, synd att stå på egna ben liksom!
*(sjukt ful) fotnot :
Och utifall att ni undrar – nä, det var inte särskilt benigt att tvätta bort.
Har haft en helt muppigt bra tillvaro de sista dagarna och gjort det som helt och hållet tycks definiera den här sommaren: grillfestat, roséminglat, gratisätit, systerhängt, jobbat (jo, faktiskt), bloggat, twittrat och fnittrat något alldeles hysteriskt.
Som sagt, muppigt bra:
Men. Nu ska jag sluta (m)upp med banaliterna och sluta upp med syster. Igen. Film- och tortellinitajm på Söder hägrar. Med andra ord – pasta och därmed basta (men inte med handen på aggregatet…). Och kändes inte mina kropp som spaghetti så skulle jag nog gå dit. Men åker väl inte dit om jag åker dit? Jag menar, man kan väl inte torska när man är på banan – om ni fattar vad jag fiskar efter…
Från #guldsoffan…
…till en annan Soffa som är guld! Ikväll blir det konsert och Bernshäng med Sophie och nästan hela resten av mina bästisar. Och även om man kan lura sig att tro att dagens outfit var bländande vacker…
…tycker jag att utgång är ett gyllene tillfälle att svira om till något nytt…
Vart Bär(ns) det av för er ikväll?
Idag är det Allsångstisdag och sjunger jag mig inte blå så ska jag definitivt twittra mig det.
Frågan är vad jag ska ha för approach. Baklängestwittra…
…? Eller Banaltwittra (”Vad i allsång dar?!”, ”Ingen tråkMåns det där inte”, ”Oj, på nära håll ser han ut som ett Månster”, ”Nu ser det inte så Siwilicerat ut på scen”, ”Ja det där var ju en riktig Munthergök”, ”Aidå!”, också vidare…)?
Eller faktiskt inte göra dem som hört hel felt besvikna….?
Well. Vi får se. Det enda jag lovat är att inte ha med paraply eller bära synliga loggor. Men inloggad kommer jag vara. Och blir det inte paraply så blir det par…taj! 
Idag fanns det minsann saker att fira…
Japp (eh..jag menar Skittles) – har hyllat mitt barndomsland rejält. Hatten av för USA! Eller om det var på…
I vilket fall åker den upp på hyllan nu. Och med det är det nog nog med hyllande. Godnatt!
Okej. Så har mitt liv varit så trivialt att jag inte ens haft nåt att banalblogga om de senaste 1, 2, 3, 4 dagarna?
Jo, lite lite har det kanske hänt. Bara lyckats missa en kryssning, ha porrbildsbattle i en Södermalmsberså, fått veta att jag ska Allsångstwittra, pantat nycklar mot ett rävspel, druckit en kanna med drink, varit på kändiskareoke, ätit asiatisk BBQ, åkt buss med en hög rastafarichaffis (med andra ord, varit nära döden), efterfestat i soluppgången, sett lillasyster bli uppraggad av en trippelt så gammal fransos, klättrat i träd, lagt om bandaget femtielva gånger, skrivit en sms-roman, brunchat så jag typ sprack, varit på inflyttningsfest i Blowout, överhettat iPhonen, råkat klampa rakt in på en grekisk bröllopsfest i Slakthusområdet, blivit stalkad av en taxichaffis och en hel del annat som jag håller för mig själv.
Jo. Tror nog att (ord)vitsen med att vara jag är att ha otroligt roligt. Även om jag förmodligen gör min mamma orolig…
